Julnovell – Kvinnan i den grå kappan

Snöstormen kastar mig in i det lilla caféet mittemot Gamla stans tunnelbanestation. Genast blir jag varse hur hemtrevligt det är; fårfällar över stolarna, en julgran inklämd i hörnet, värmeljus överallt och en kamin i ena hörnet. Värmen omfamnar mig och gör så att snön på min kappa smälter och bildar ett spår efter mig när jag går fram till disken.
”En cappuccino tack.” ”Ta med?”
Jag ser ut genom fönstret som täcker större delen av väggen mot vägen. Snöflingor rör sig i sådan hastighet att det är omöjligt att se tunnelbanestationen på andra sidan vägen.
”Jag sitter här”, säger jag och ser mig om efter en plats. Tjejen tar fram en av de större muggarna jag sett och ställer den under kaffemaskinen. Det ryker från muggen när hon ställer den på disken framför mig, så tar hon en bulle som inte är större än en mandarin och ställer bredvid.
”Jag beställde inte den?” säger jag. Hon ser på mig och ler.
”Den bjuder vi på, smakar fantastiskt ihop med en cappuccino.

Om-slag-4_5