Lille Tom vaknade tidigt en söndagsmorgon inte helt lik andra söndagsmornar för just denna dag var julaftonsdag och han hoppade ur sängen så häftigt att han så när dragit ner sänglampan samt en samling stenar han bestämt sig för var rymdägg som snart skulle kläckas och ge liv åt små varelser som han skulle mata med lera och löv.
Innan han sprang nedför trappen som ledde till det vardagsrum där hans familj firat julafton ända sedan innan han föddes så tog han ett fast tag om Nalles tass och gick med honom sida vid sida mot vardagsrummet. Nalle visste inte vilken dag det var eller varför Tom var så uppspelt men han var glad för sin ägares skull som vilken nalle som helst skulle vara och brydde sig inte märkbart om vilken dag det var.

Du som läser detta kanske kommer att tvivla på sanningshalten i de osannolika händelser som jag kommer att berätta om men för mig var det en livsomvälvande upplevelse och verklighet i allra högsta graden men låt mig ta det från början. Precis som så många andra så har jag ett intresse i livet som jag brinner för. Somliga skulle säkert säga att det är min hobby men de förstår mig inte. Det är mer än bara en hobby. Det är en passion som jag vårdar noga och som upptar merparten av mitt liv. En psykolog skulle kanske säga att jag har utvecklat detta intresse för att fylla tomrummet efter min kära frus allt för tidiga bortgång och det kanske är rätt men det bryr jag mig inte om. Jag trivs med det jag gör oavsett orsaken.

Vad är det då jag gör? Jo, jag samlar på skrin. Jag har flera hundra olika typer av skrin, allt ifrån delikata hantverk till skrin som någon gång har fyllt någon praktisk funktion. Varför det just är skrin som jag är så otroligt fascinerad av vet jag inte. Ända sedan barnsben har jag känt en stark dragning till dem. Jag tror att det är mystiken kring dem som jag älskar så mycket. Bara tanken på att man kan gömma saker i dem från någon annan ger mig gåshud och jag tror det är därför som jag känner en extra dragning till skrin som går att låsa. Ibland saknar skrinen jag köper nyckel och då blir jag som ett barn på julafton när jag försiktigt dyrkar upp låset.